Pålfabrikerna är allt mer hållbara
Hercules pålfabriker i Västerås och Ucklum klassas som Hållbara arbetsplatser, enligt NCC:s kriterier. Det står klart sedan hållbarhetsarbetet reviderats mot NCC Industrys checklista för Sustainable Sites.
– Diplomeringen är ett kvitto på att våra pålfabriker jobbat strategiskt med hållbarhetsfrågorna, säger Göta Sörqvist som jobbar med verksamhetsutveckling och hållbarhet inom Hercules.
Magnus Wadlin, chef för pålfabriken i Västerås, är inte förvånad över att den verksamhet han basar för uppfyller NCC Industrys krav på Hållbara arbetsplatser.
– Under senare år har vi infört rutiner och vidtagit en mängd åtgärder i syfte att göra produktionen av betongpålar mer hållbar ur alla aspekter, säger han.
Först att skippa eldningsolja
För ungefär fem år sedan gjorde han en energianalys av hela verksamheten. Det resulterade bland annat i att Västeråsfabriken numera använder fjärrvärme i stället för eldningsolja för att värma betongen.
– Höst och vintertid behöver vi värma upp betongen för att pålarna ska härda på rätt sätt. När vi övergick till fjärrvärme för cirka fyra år sedan sänkte vi i ett slag utsläppen av fossila bränslen med 75–80 procent, berättar Magnus.
Det var en åtgärd som gillades skarpt av kommunen när de gjorde revision på fabriken.
– Vi var den enda betongtillverkaren i kommunen som använde fjärrvärme i processen då, men nu har andra följt efter, säger Magnus och tillägger att enda gången oljepannan kommer till användning är riktigt kalla vinterdagar då ballasten frusit ihop i klumpar, så kallade tjälputar, som behöver tinas upp.
Restmaterial återvinns
Magnus berättar också att fabriken har ett etablerat samarbete med ballastleverantören som numera tar hand om slammet från betongtillverkningen och återvinner det vid framställningen av nytt krossmaterial.
– När vi rengör utrustningen får vi spillvatten som renas i sedimenteringsbassänger. Det renade vattnet återanvänder vi i fabriken men cirka 1000 ton (400 kubikmeter) sedimenterat slam går tillbaka till ballastleverantören. Det skickade vi tidigare på deponi vilket var kostsamt så det här är en bättre lösning även ur ekonomisk synvinkel.
Restbetongen i fabriken tas också tillvara.
– När pålgjutningen är färdig för dagen händer det att vi har några hundra liter betong kvar i basken. Den häller vi i kubformar och de härdade betongkuberna kan vi sedan sälja. Då får vi ett bra resursutnyttjande och dessutom betalt för en restprodukt vi annars skulle behöva betala för att bli av med, säger Magnus.
Plastavfall i fokus
Att få ner avfallsmängderna från fabriken är en aktuell fråga för närvarande.
– Just nu fokuserar vi på plastemballaget. Mycket av det gods som levereras på lastpall till fabriken skyddas och säkras med stora mängder sträckfilm.
Magnus tror att det skulle gå att minska plastemballaget utan att äventyra lastsäkerheten och har därför tagit upp en diskussion med leverantörerna om detta.
– De har visat stort intresse eftersom plastemballaget inte är gratis för dem heller. I slutet av året kommer vi att summera avfallshanteringen och se om vi har lyckats med ambitionen att minska mängden plast.
